måndag 28 december 2009

Stark comeback av älskad författare!


Måste bara uppmana alla som liksom jag älskade Godnatt mister Tom, Hemlängtan och En liten kärlekssång av Michelle Magorian från 1990-talet, att gå till närmsta bokhandel och införskaffa Michelle Magorians sprillans nya bok: Tystnad Tagning (Rabén och Sjögren).

Huvudperson denna gång är pojken Ralph, som bor tillsammans med sin mamma, styvfar och deras barn, Ralphs halvsyster Molly. Tillsammans med dem bor även Ralphs biologiska farmor. Ralphs pappa dog som hjälte under andra världskriget, och hans farmor har sedan dess alltid berättat för Ralph hur oerhört fantastisk hans pappa var medan hans styvpappa är en riktig gangster som enbart är ute efter att splittra Ralph från hans biologiska familj. Farmoderns gift har trängt djupt in i Ralph, och som läsare möter man en mycket bitter, nedstämd pojke som känner sig orättvist behandlad av hela världen. För att komma undan ensamheten och den konstiga stämningen hemma mellan hans mamma och farmor flyr Ralph till filmens värld. Han går jämt på bio, där han träffar en äldre kvinna som kommer att förändra hans liv för alltid.

Dessutom börjar en ny lärare i skolan som heter Mr Finch. Han ger Ralph i uppdrag att kartlägga filmens historia tillsammans med två pojkar hans farmor, och även Ralph, avskyr. Den ena är oäkting, något som inte sågs med blida ögon i början 1949, och den andre är son till en desertör, som dessutom Ralphs biologiska far räddade undan en granat. Men var det verkligen så det hela gick till? Ralph kommer snabbt mycket bra överens med sina nyfunnna kollegor och vänner. Ju mer de forskar om filmens historia upptäcker de att allt inte har gått till som de har trott. Vem är den mystiske mannen som följer efter dem överallt?

Michelle Magorians böcker sträckläste jag minst ett tiotal gånger när jag gick på mellan/högstadiet. Därför hade jag höga förväntningar när jag satte tänderna i Tystnad Tagning, och jag blev inte besviken! Även om man inte brukar läsa ungdomsböcker rekommenderar jag Tystnad Tagning, då den är en fängslande roman för män och kvinnor i alla åldrar. Boken fungerar även perfekt som högläsningsbok för de lite yngre eller ihop med sin partner.


torsdag 26 november 2009

From India with love

Efter en intensiv jobbperiod tog jag ut några dagars kompledighet förra helgen och åkte buss 8 timmar, från Quito i bergen via låglandet ner till kusten och en liten härlig surf- och fiskeby. Där jag parkerade mig i en hängmatta på playan i fyra dagar med en bok som jag har haft i min ägo i över ett år men som jag har dragit mig för att börja läsa på grund av sin omfattning – nämligen Shantaram av Gregory David Roberts.

Jag fick boken av en kompis som hade läst boken själv då hon luffade runt i Indien i två månader. Hon var helt lyrisk – och jag är säker på att Shantaram hoppar upp ännu ett pinnhål ifall man själv har varit i Indien och kan leva sig in i den färgstarka och kaotiska kulturen som beskrivs.

Jag utfärdar dock en varning: se till att du har tid då du börjar läsa Shantaram för det är en tegelsten på drygt 900 sidor som är totalt beroendeframkallande. Perfekt bok att ta med sig på solsemestern eller att läsa under julledigheten! Själv var jag totalt okontaktbar de första dagarna då jag var ensam med min bok. När jag efter två dagar fick sällskap av en kompis, kunde jag fortfarande knappt slita mig och prioriterade bort happy-hour i baren till Shantarams fördel. Jag hann inte läsa ut boken under min minisemester utan fortsatte läsa i veckan. Imorse var jag tvungen att ta sovmorgon från jobbet för att läsa ut den. Ja, ni hör själva… en läsupplevelse som heter duga!

Gregory David Roberts har gått från jagad brottslig till succéförfattare och Shantaram är baserad på australiensarens egen livshistoria. Från en osannolik rymning från en livstidsdom i ett australiensiskt högbevakat fängelse startar han ett nytt liv i Bombay, Indien. Att starta på ny kula innebär dock allt annat än ett stillsamt Svensson-liv; huvudpersonen dras in i stadens maffia, hamnar i Bollywoods-filmindustri, startar en sjukvårdsmottagning i slummen och kämpar med Mujaheddin i Afghanistan, för att bara nämna några saker. Längs med vägen lär han sig dessutom tala Hindi, Marathi och Urdu, förälska sig och fundera över meningen med livet. Till skillnad från Paulo Coelhos kvasi-filosofiska new age-stil (nej, jag tyckte inte om Brida) berör Shantaram livets små och stora frågor, utan att vara banal, samtidigt som läsaren den erbjuder såväl spänning och romantik.

söndag 15 november 2009



Här kommer en kort uppdatering och lite lästips i höstmörkret. Nästa Bokiacirkelmöte har blivit framskjutet, eftersom jag just nu är i London, för att skriva en uppsats om brittisk och svensk pressetik. Oj, vad engelskmännen läser!! De verkar alltid ha med sig en pocketbok i väskan. Kul!Hur som helst. När jag skulle checka in min väska på Säve flygplats (åkte med Ryan air), fick jag reda på att väskan vägde tre kilo för mycket. Det var bara att packa om! Jag fick ta på mig tre koftor, och fylla varenda ficka jag hade med en pocketbok. Min största skräck är att åka utomlands och upptäcka att jag inte har någonting att läsa. Så därför var det ett antal böcker (Brida såklart) som skulle med över havet… Till slut fick jag i alla fall med mig allt men det var knappt. Så därför har mitt uppdrag här i London varit att läsa ut alla böcker så att jag slipper ta med dem tillbaka. Så nu ligger jag här och sträckläser, och känner att jag vill dela med mig av mina läsupplevelser eftersom de är så totalt olika! Jag lämnar Brida dithän eftersom vi ska diskutera den under nästa träff. Men mellan dig och mig - gå på mina andra tips istället:



I Djävulens spår av Jean-Christophe Grangé (Bonnier pocket): Frankrikes mest sålda deckarförfattare är tillbaka med sin tredje bok i pocket. Hans första bok, Vargarnas rike, rekommenderar jag till alla! Det är den bästa deckare jag läst. I djävulens spår är otäck. Språket är så detaljerat att man gärna avstår både middag och frukost och drömmer mardrömmar däremellan. Storyn – nja, inte lika vass som i hans tidiagre böcker, men ändå. Detta är en deckare med klass! Ett måste för alla som gillar Stieg Larssons eller Stephen Kings böcker. Betyg 8 av 10.



Oscar Waos korta förunderliga liv av Junot Diaz (Bonnier pocket): Vilken fantastisk historia!! Boken handlar om Oscar Wao, en fet, ful och lite annorlunda dominikan som aldrig lyckas få en tjej. Sin fritid ägnar han åt sience fiction och att grubbla över förbannelsen som ligger över hans familj. Han tror att det är därför han aldrig kommer att få ligga med en tjej. Boken är ömsom rolig, ömsom tragisk. Ibland skrattar jag högts, ibland blir det bara ett fniss, och ibland kommer jag på mig själv med att oroligt grubbla: hur ska det egentligen gå för mig udda vän Oscar Wao? Betyg: 9 av 10
Trevlig läsning i höstrusket!
Önskar Frida

måndag 19 oktober 2009

Nudelbagaren - Skruvad och underhållande röd humor



Jag började läsa Nudelbagaren på min resa över till Ecuador som gick från Stockholm, via London och Miami. En lång och tröttsam resa men när jag väl anlände i Quito hade jag hunnit läsa merparten av boken. Till skillnad från Berättelsen om Edgar (som jag inte alls charmades av och som jag i ärlighetens namn lade ifrån mig efter en 400-500 sidor) så fann jag Nudelbagaren underhållande på ett skruvat sätt. Nudelbagaren är en samhällskritisk bok som i novellform fungerar som politiska metaforer för de absurditeter som präglar den kinesiska statens maktutövning. Det är skarpt, ironiskt och roligt. På samma gång tragiskt.


Bokens författare Ma Jian flyttade till Hong Kong efter att hans första bok förbjöds. Idag bor Ma Jian i London sedan Hong Kong återinförlivades i Kina 1997. Författarens familjehistoria ger en förklaring till den syrliga stilen – Ma Jians farfar tillhörde överklassen och arresterades och avrättades under den kinesiska kulturrevolutionen.

Den här månaden bok Brida av Paulo Coelho har jag svårt att få tag på. Postgången mellan Sverige och Ecuador är inte jättepålitlig. Men vi har ett litet svenskt bibliotek på kontoret här i Quito och där har jag sett att det finns ett par av Coelhos tidigare böcker. Så jag kan kompensera genom att läsa någon av dem. Jag vet att Coelho är en av Latinamerikas mest populära författare. Själv har jag bara läst Alkemisten men måste erkänna att den inte alls var min kopp te. Men nåväl, det är kanske dags att ge honom en andra chans. Det var trots allt några år sedan sist och dessutom läste jag Alkemisten på franska…


För er som är Coelho-fans kan jag berätta att jag just läste på Wikipedia att en av hans tidigare böcker Veronica bestämmer sig för att dö har filmatiserats, med Sarah Michelle Gellar i huvudrollen, och ska ha premiär i USA i november 2009.

tisdag 6 oktober 2009

Kärleksmys i oktobermörkret


"De enkla tankarna kommer till mig först när jag trasslar in mig i de komplicerade"
Det är ett citat ur månadens nya bok: Brida av Paulo Coelho.

Varje gång jag går till frisören blir jag uppmanad att läsa Paulo Coelho. Det spelar ingen roll om jag byter frisör eller frisersalong - det verkar som Paulo Coelho hör till frisörenas kurslitteratur! ALLA älskar Coelho. Alltså har jag gjort som jag brukar: köpt böckerna, lagt de på hög, och högen har förblivit liggande. Oläst. Lite pinsamt att komma tillbaka till frisören två månader senare och fortfarande inte läst Coelho. Alltså tvingas jag byta frisör och så börjar allt om från början igen. Men tack vare Bokiacirkeln blir det ändring på den saken!

Brida är en ung och vacker kvinna från Irland, med en ovanlig gåva. Nyfiken och på jakt efter svar uppsöker hon en mästare i magi för att lära sig mer om denna gåva. Hon vill också få kunskap om hur hon finner sin själs andra hälft. Ju mer ihärdigt hon söker, desto mer börjar hon tveka. Vill man verkligen få reda på vem som är ens själfrände?

Coelho har sålt över 86 miljoner böcker i 156 länder och hans verk har översatts till 61 språk. Hans mest kända bok, Alkemisten, har sålt i 46 miljoner exemplar. Det ni!

måndag 5 oktober 2009

Nya tider för Bokiacirkeln





Ikväll startar vi upp Bokiacirkeln på nytt, och vi välkomnar två nya medlemmar! Nog för att jag och Caroline hade en underbart trevlig kväll sist, men det kändes ändå nödvändigt att utöka Bokiacirkeln med lite nytt blod. Därför är det jätteroligt att systrarna Skogman, Susanne och Linda, vill vara med! Susanne och Linda lärde jag känna när jag var sju år gammal, i en skidbacke i Norge. Efter många års brevväxling började våra familjer införa tradition att julpyssla en gång om året. (I år kommer garanterat boken "Julpyssel" införskaffas för ändamålet. Jag är trött på att pyssla i timmar för att få fram ett glittrigt ljus som börjar brinna enbart för att klisteret jag har råkat använda är brandfarligt...)




I vilket fall... Tills idag har några av oss läst Nudelbagaren av Ma Jian. Linda mailade från Ecuador: Vad tycker jag om Nudelbagaren? Jag tycker om den även om vissa kapitel eller avsnitt (eller vad man ska kalla dem - det var ju nästan noveller, fast inte riktigt) var lite väl tokiga. Skulle nog ge den en 7:a i betyg.




Vad gänget ikväll tycker får jag återkomma med senare.


/Frida

onsdag 2 september 2009

Bokiacirkeln ballar ur!!

Om man tycker att det har varit turbulent mellan Reinfeldt och Israels regering på sistone är det ingenting emot vad vår kära Bokiacirkel går igenom just nu. För det första tappar vi vår snabläsare Linda, som har fått ett nytt jobb i Ecuador. Det blir lite långa resor för oss andra att ta oss ända dit, så Linda ska i fortsättningen försöka vara med oss över internet och läsa de böcker som Ecuadors postväsende låter henne få. Sedan har vår enda manliga medlem Jonas beslutat sig för att hoppa av - mycket tråkigt. Schabbe lever i sin egen bubbla och hade helt glömt bort att vi hade ett möte ikväll. Alltså återstod Caroline och undertecknad, och vi gjorde det alla människor bör göra när det är kristider: Öppna en flaska skumpa, flyttae ut till altanen och grilla kyckling mitt i regnet.

Berättelsen om Edgar är bra! Caroline ger den 8 i betyg, men själv ger jag den endast en 6:a. Jag tycker att beskrivningen av Edgar är lite enahanda. Vem var han egentligen? Och vad hade hänt mellan fadern och hans bror tidigare i livet? Oavslutade trådar på över 600 sidor gillar jag inte... Däremot är stämningen med alla söta hundar helt underbar! Det är nästan så att jag vill surfa in på blocket för att se vad en nyförlöst goldenretrivervalp skulle kosta mig. Jag hade döpt den till Almondine....

lördag 22 augusti 2009

Stifta bekantskap med Edgar!


Det som är så underbart med böcker är att det finns så många! Jag lämnar Kafka på stranden dithän och beger mig gladeligen in i nästa Bokiacirkelbok: Berättelsen om Edgar av David Wroblevski (Whalströms & Widstrand). Oprah Winfrey utlovar "en underbar läsupplevelse", och eftersom boken har hela 613 sidor finns det en god chans att hon har rätt.


Edgar växer upp på en gård i Wisconsin där familjen driver en kennel. Edgar är stum sedan födseln och kommunicerar med tecken. Han får en speciell relation till familjens hunder och speciellt till tiken Almondine som har bestämt sig för att ta lite extra hand om det märkliga barnet. När Edgar är tolv dör hans pappa Gar. På grund av sitt handikapp kunde Edgar inte larma ambulans, vilket gör att han ständigt förföljs av skuldkänslor och samvetskval. Han isolerar sig ifrån sin mamma och tycker sig se sin fars spöke på gården om nätterna. När Edgars mamma sedan inleder en affär med Gars bror händer saker i familjen som de aldrig trodde var möjliga...


Berättelsen om Edgar har toppat försäljningslistorna i USA, och även här i Sverige är den populär. Inte minst i Bokias läseklubb "låna & läs". Det är David Wroblevskis debutroman och är du sugen på en tjock roman med både glädje och sorg i så vågar jag nog lova att Berättelsen om Edgar kommer att passa perfekt!

onsdag 5 augusti 2009

Japan ligger inte i Mexico?

Mexico ligger inte i Japan heller. Men tvärs över jordklotet från Japan ligger Mexico, och därför hade kvällens värd Linda dukat upp en stor vegetarisk mexikans buffé med min favorit öl Corona. Fantastiskt gott! Efterrätten? Behöver jag verkligen skriva det för varför ska man ändra ett vinnande koncept? Återigen smaskade vi i oss kladdkaka...

Boken då? För första gången i Bokicirkelns historia hade merparten av medlemmarna INTE läst ut boken. Jonas la ner efter 70 sidor. Caroline, som precis har fått ring på fingret - grattis grattis - hade lite annat att tänka på och har läst ungefär hälfen. Schabbe har dyrt och heligt lovat att läsa ut den, men ägnade sig åt andra böcker på semestern. Alltså återstod Linda och undertecknad. Och som ni vet var jag inte direkt överförtjust i "Kafka på stranden". Tydligen har Murakami själv sagt att man bör läsa "Kafka på stranden" cirka fem gånger innan man kan förstå den till fullo. Och så kanske det är. Ju mer vi pratade om boken insåg jag att små saker har fastnat, och att jag går och tänker på karaktärena emellanåt. Men med tre frågetecken, ett fan och en ilsken realist runt bordet drog "Kafka på standen" inte ner några rekordhöga betyg direkt. Medel stannade på 4,5, och då drog Linda upp medlet rejält...

MEN, är du nyfiken på Murakami, så ge "Kafka på stranden" en chans. Personbeskrivningarna är verkligen helt underbara - även om storyn för min del blir lite för utflippad.

/Bokiacirkeln genom Frida

tisdag 28 juli 2009

Glöm mitt tidigare inlägg!


Jag tycker INTE ALLS om "Kafka på stranden". Första hälften älskade jag! Härliga personbeskrivningar med en egendomlig och intresseväckande story trodde jag. Men nu börjar jag få dåligt samvete för att jag haussade upp den innan jag hade läst hela. Boken passar mig inte alls! Storyn blir knepigare och konstigare ju längre man kommer, och jag upptäckte till min förvåning att jag började bli irriterad och arg på berättelsen. Det ska bli oerhört spännande att höra vad alla ni andra tycker, men om sanningen ska fram så önskade jag att vore av med eländet efter två tredjedelar av boken... Nej, aldrig mer en Murakami bok för min del! Nu blir det istället mys pys med en gammal klassiker: "Brev till en bokhandel" av Helene Hanff.
Förresten, det jag skrev om Keplers "Hypnotisören" stämmer. Den håller dessutom hela vägen!
/Frida

tisdag 21 juli 2009

Rapport halvägs in i en underbar bok!


Murakamis bok är helt klart en bok man kan diskutera länge. Nu har jag kommit halvvägs, och kan inte hjälpa att jag snabbt snabbt vill tillbaka i Kafka Tamuris underbara värld. Istället för paddor regnar det strömming från himlen. En man kan prata med katter, och en 15 årig rymling får får arbete och logi på ett lokalt bibliotek. Låter det konstigt? Det är det också. Men samtidigt helt logiskt på något vis. Jag ser verkligen fram emot sista halvan av berättelsen, och undrar hur Murakami kommer att knyta ihop säcken...


För övrigt läser jag Keplers världssuccé "Hypnotisören" samtidigt som "Kafka på stranden". Det är lite lustigt att en karaktär i varje bok lider av exakt samma blodsjukdom, nämligen att blodet inte koagulerar när man skadar sig. Det innebär att man kan dö av ett simpelt skärsår om man inte beger sig till ett sjukhus i en väldig fart. Det har jag aldrig läst om tidigare - och nu läser jag två på samma gång. Lite lustigt! Men det är än så länge den enda likheten med böckerna. Hypnotisören är en riktig bladvändare i högt tempo som varmt rekommenderas regniga sommardagar!
/Frida

måndag 13 juli 2009

Månades bok - Juli


Nu har det äntligen blivit min tur att välja bok till Bokiacirkeln. Det är svårt att finna böcker som ingen i gruppen redan har läst, men jag hade tur trots att det är en relativt känd författare jag föreslog: Haruki Murakami och boken Kafka på stranden.

Jag har ansträngt mig för att bryta den vana av att expressläsa våra bokcirkelböcker i sista stund och har faktiskt redan avverkat de första 100 sidorna i Kafka på stranden. Om det är något karakteristiskt japanskt låter jag ha osagt men jag kommer att tänka på den japanska regissören Hayao Miyazakis animerade filmer (Spirited away, Det levande slottet etc.) som jag är mycket förtjust i. I Miyazakis filmer kastas man in i fantasktiska miljöer och händelser, skapade ur en sprudlande fantasi, som inte liknar något annat man har sett. Samma berättarglädje och fantasi känner jag igen i Kafka på stranden.


Jag vet inte varför mina associationer går till filmens värld, men jag kommer även att tänka på Magnolia och andra filmer där gränsen mellan fantasi och verklighet är suddig. Magnolia utspelar sig under en uppenbart vanlig dag i Los Angeles - en dag vanlig dag som präglas av extraordinära händelser (vem kan glömma scenen där det regnar paddor från himlen!). På samma sätt utspelar sig Kafka på stranden i ett till synes vanligt Japan, men där underliga saker sker. Vi får följa huvudpersonen Kafka Tamura som rymmer från Tokyo till Takamatsu, och allt som han råkar ut för. Men under resans gång får vi även möta diverse andra märkliga figurer såsom talande katter och en ondskefull kattfångare vid namn Johnnie Walker. På bokens baksida utlovas den vara "en roman som inte liknar någon annan" - det tror jag att jag kan skriva under på redan nu.

/Linda


torsdag 9 juli 2009

Höga betyg utdelas!


Kladdkakor av Maria Öhrn (Ica Bokförlag) - en klassiker som borde finnas i varje ckokladälskares bokhylla...
Bokiacirkelns tredje möte har gått av stapeln, och den här gången befann vi oss hemma hos Caroline - som hade sparkat ut sin sambo för kvällen. Vitt vin, goda pajer och en helt gudomlig kladdkaka bidrog till att kvällen blev oerhört trevlig! Men det var inte bara värden Caroline som får högt betyg, utan denna gång var vi även mycket förtjusta i boken som diskuterades: Kära syster av Tawni O´dell. Eller ja, nästan alla. Charmen med böcker är ju att man ibland tycker olika, och den här gången var det vår speed-läsare Linda (som såklart hade läst ut boken samma dag) som inte var helt överförtjust. "Stereotypt och överdriven" tyckte hon samtidigt som hon kände att hon inte hittade någon riktig poäng med boken när den var färdigläst. En 5:a gav hon den till sist, medan vi andra gav den tre 8:or och Caroline gav den en 7:a. Personligen tyckte jag att boken var skriven på ett roligt, osentimentalt sätt. Huvudpersonen Shae-Lynn är kaxig, rolig och egentligen är den henne jag vill veta mer om hela tiden, istället för hennes konstiga syster som delar ut bäbisar till högstbjudande. Miljön, en liten by som kretsar kring gruvan, gör också sitt till. Jonas kom med den briljanta idén att O´dell borde börja skriva en serie om Shae-Lynn, eftersom det är hon som gör hela boken. Men visst är även historien spännande! Enligt mig är boken perfekt semesterläsning - underhållande och lättläst! Medelbetyg av bokiacirkeln: 7,2. Högst hittills!


Till hösten kommer en av våra medlemmar jobba i ett annat land långt, långt bort. Bokiacirkeln goes global, och det ska bli spännande att se hur vi löser alla praktiska problem i ett land där postgången går på känsla istället för adress... Mer info om detta kommer senare!

lördag 27 juni 2009

I väntan på...







...nästa bokiacirkelbok har jag smygläst lite i Bokias officiella läseklupp: Låna och Läs. Det är riktigt smart! För 399 kronor får man läsa 60 böcker, och jag har redan avverkat två. Dels Den utstötte av Sadie Jones (Whalström och Widstrand) och Tjuvarnas stad av David Benioff (Forum). Jag kan varmt rekommendera båda två. Den utstötte handlar om en pojke som ser sin mamma drukna. Han blir aldrig mer densamme, och det blir knappast bättre av att samtliga bybor fryser ut honom. Jag blev riktigt tagen av Lewis öde och hade mycket svårt att lägga ifrån mig boken.






Tjuvarnas stad är en riktig pärla! Är det egentligen möjligt att skriva om andra världskriget och allt vad det innebär: död, fattigdom, hunger - fast med humor!? Svaret är JA! Tjuvarnas stad utspelar sig i Leningrad, och Lev har blivit tillfångatagen efter att ha plundrat en död tysk soldat. Egentligen ska han avrättas, men som en skänk från ovan får han en chans till. Han ska, tillsammans med en annan fånge, skaffa fram tolv ägg till en bröllopstårta och de har mindre än en vecka på sig. Hur är det möjligt i ett sargat land där befolkningen antingen äter klister, människor eller svälter. Riktigt spännande läsning utlovas!






I början på juli har bokiacirkeln sitt tredje möte, och då väljs en ny bok som jag förhoppningsvis kan hålla lite längre än Kära syster. Den var ju så bra så jag kan inte hjälpa att det gick lite fort...

måndag 15 juni 2009

Månadens Bokiacirkelbok


Hej och hå vad tiden går! Nu är vi inne på vår tredje bok i Bokiacirkeln. Nästa möte är i början på juli, och det blir hemma hos Caroline. Det är även hon som har valt bok denna månad, och äntligen blir det en bok som kommer att få mer än medelbetyg av mig i alla fall. Boken heter Kära syster av Tawni O´Dell (Natur och Kultur). Den handlar om den kaxige 40-åringen Shae-Lynn som bor i en liten håla som heter Jolly Mount. Där växte hon upp med sin våldsamma pappa och sin lillasyster - som en dag bara försvann. Nu är hon taxi chaufför och har inget emot att få lite skit under naglarna. Spänningen byggs upp runt Shae-Lynns lillasyster. Vad hände egentligen med henne? Lever hon, och varför kommer det skumma människor till samhället och frågar efter henne? Köp boken i en bokiabutik nära dig, så har du många härliga lästimmar framför dig. Den kostar cirka 74 kronor i pocket.

En afton i Egyptisk anda

Kvällen börjar med att egyptisk musik strömmar ur högtalarna, och det luktar fantastiskt gott i hela lägenheten. Jonas, kvällen värd, är lite svettig efter att ha sprungit ner till Ica för att köpa färdig falafel. Han hade försökt att göra egen, men för den som undrar så visade det sig att man behöver en mixer eller matberedare för att det ska gå vägen. Icas funkade också! En dip på pistagenötter, couscoussallad och gott bröd till gjorde att vi allihopa pratade mer om Jonas fantastiska matlagningskonster än boken. Men visst, självklart kom diskussionen igång efter ett tag. Den här gången var vi lite mer överens om vad vi tyckte. Schabbe, Jonas och jag tyckte att bokens svaghet är att det handlar om så många olika människor och deras liv, så som läsare blir man aldrig riktigt biten. När jag hade läst sista sidan tänkte jag för mig själv "tja, detta är en bra bok, men jag kan inte sätta fingret på varför". Linda, som alltid läser månadens bok i ultrarapid, tyckte jättemycket om den. Hon tror att det är bättre att läsa just Yacoubians hus i ett svep, så att man inte hinner glömma bort karaktärena. Hon har nog rätt. Kvällens betygsättning: Schabbe: 6 Linda: 7 (efter en hel del dividerande, det höll på att bli en åtta) Jonas: 6 och jag själv: 5. Jonas erkände att han inte ens läste ut boken, men han är förlåten eftersom han fixade en så härlig egyptisk afton åt oss. Och by the way - egyptisk musik blir jag galen av efter några timmar!

fredag 29 maj 2009

Herregud, panik! Precis som till förra träffen är jag jättesen med att börja läsa boken! Jag har inte ens läst 40 sidor och träffen är på tisdag. "Du kan väl läsa i helgen" tänker ni nu. Då ska jag meddela att jag ska flytta och flyttstäda i helgen. Nåja, månadens bok verkar i varje fall bra (fast jag tyckte att även Never let me go hade sin charm), så det kanske bara är bra att det blir till att sträckläsa söndag och måndag.

måndag 18 maj 2009

Ett nytt hopp?

Vår första bok var i min mening ett rejält nerköp, lite intressant berättarstil ibland men i stort sett en väldigt platt och ointressant historia med färglösa karaktärer... Skippa att läsa den boken och läs istället denna sammanfattningen. Tur att Frida var en så bra värd att det ändå blev en lyckad diskussion!

Nu var det min tur att välja, så ni kan föreställa er att jag kände en viss press! Efter ett visst velande så bestämde jag mig för Yacoubians Hus av Alaa Al-Aswany som på omslaget utlovade "Stor läsglädje!" enligt Sydsvenskan. Vad mer behöver man? Jag hade dessutom inte vad jag kommer ihåg läst någon skönlitteratur av en egyptisk författare.

Yacoubians Hus är ett hyreshus i Kairos centrum som varit hemvist åt diverse intressanta individer genom dess historia. I berättelsen får vi följa några av dess nuvarande hyresgäster samtidigt som minnen och intryck från en annan tid tränger sig på dagens Egypten och dessa individer. Det handlar om religiös extremism och korruption och om hur gamla seder stöter samman med nya tider.

Jag har endast läst något kapitel av boken än så länge men det här lovar något helt annat än Never Let Me Go. Språket är mustigare och karaktärerna fylligare så Sydsvenskan har kanske rätt ändå! Vi återkommer efter nästa bokcirkel.

Simma Lugnt!

/Jonas

tisdag 12 maj 2009

Vilken vånda att välja bok...

Oj oj vad svårt det är! Jag har fått i uppdrag att välja bok till nästnästa gång vi ska träffas - inte så lätt som jag trodde. Jag vill ju så gärna dela med mig av mina favoriter, men inser att jag själv då inte får läsa något nytt och oupptäckt. Funderade mycket på Jodi Picoults bok "Allt för min syster" (W&W) efter förra boken vi läste (Ishiguro, "Never let me go"), eftersom böckerna tangerar varandra ämnesmässigt. Men eftersom jag redan läst den så rekommenderar jag den här istället - en fantastisk bok!

Men, som sagt, det är inte lätt. Jag har funderat på någon bok av Haruki Murakami, Joyce Carol Oates, Tawni O'Dell eller möjligtvis "Vägen" av Cormac McCarthy. Jag får nog ta och be mina kära bokcirkelvänner om hjälp vid tillfälle, det här ger mig beslutsångest... undrar om de går med på att läsa alla fyra böckerna samtidigt...?

onsdag 6 maj 2009

Rolig bokcirkel

Vilket trevligt möte ni verkar ha haft. Tycker att du borde ha hållit fast vid den ursprungliga matidén, Frida - njurpaj mmm.
Tips på en bra bok om en annan bokcirkel Karen Joy Fowler: Jane Austen-klubben (Norstedts)

tisdag 5 maj 2009

Kanske en njurpaj hade passat bättre?

Så var det då äntligen dags för vårt första möte! Min uppgift som kvällens värd innebar att fixa mat och se till att diskussionen kom igång. Det senare var inga problem direkt.
Jag funderade länge på om jag kunde kombinera något i boken med valet av mat. Eftersom jag tyckte att boken var ganska intetsägande funderade jag över maten också skulle gå i samma tema - torrt och trist. Med en vegetarian i sällskapet föll valet tillslut på paj. Det hade varit extra fyndigt att bjuda på njurpaj (med tanke på bokens tema, organdonation) men till slut fick jag inse att det var bättre att bjuda på något gott. Det blev en tacopaj och en broccolipaj. Till efterrätt blev det en simpel kladdkaka. Ingen twist på slutet inte!
Hur gick tugget kring boken då? Det jag reagerade mest över under hela kvällen var att vi tyckte så otroligt annorlunda. Caroline var mest entusiastisk och gav boken en nia i betyg (på en skala från noll till tio). Hon berättade att hon inte kunde sluta läsa och att berättartekniken var fantastisk. Linda kom igång mer och mer under kvällens gång och boken fick till slut en sjua. Jonas och jag hade lite mer lika åsikter. Jag saknade en cliffhanger och ett crecendo medan Jonas vände sig i det orealistiska att klona människor innan man kan producera fram organ (jag fattar fortfarande inte riktigt vad han menar...) Jonas gav boken en femma, och av mig fick den bara tre. Medelbetyget för "Never let me go" blev 6, men jag blickar redan framåt mot nästa bok. Men det får Jonas, nästa mötesvärd, själv skriva mer om.

Hurra för "Never let me go"!

Jag måste offentligt utrycka mitt stöd för ditt val av bok, Frida! Jag tycker det här är en fantastisk bok, som är svår att sluta tänka på och helt omöjlig att lägga ifrån sig när man väl har börjat läsa. Låter som att vi har vitt skilda åsikter om boken, ska bli jättekul att se vad alla andra tycker. Ser fram emot lite god mat och gott vin, kanske??

måndag 27 april 2009

Månadens Bokiacirkelbok

Äntligen har vår Bokiacirkel kommit igång! Denna månad läser vi Never let me go av Kazuo Ishiguro (Whalström & Widstrand). Jag fastnade direkt för omslaget och bokens handling. Man får följa tre ungdomar som växer upp någonstans i England på en internatskola. Efter några kapitel inser man att de är kloner som är utvalda av samhället att donera sina organ. Ingen dussinhandling direkt!
Never let me go är Ishiguros femte roman, och även om det var ett antal år sedan den kom ut så frågar kunderna efter den med jämna mellanrum. Det gör mig alltid nyfiken...
Valet av bok var däremot inte särskilt lätt. Eftersom vi alla i bokcirkeln arbetar med böcker knorrades det allt lite här och där innan jag tog mig friheten att besluta över huvudet på medlemmarna. Det har jag fått äta upp i efterhand eftersom mina kära cirkelsmedlemmar inte verkar vara överförtjusta i boken. Men det ska vi diskutera mer den 5 maj, då vi har vårt första möte. Självklart kan man följa oss här på bokiacirkelns blogg. Blir boken hissad eller dissad? Är filmen egentligen bättre? Blir det någon uppföljare? Håller ni med oss, eller är vi helt ute och cyklar?
Boken finns i pocket för 69 kronor. Köp den gärna och häng med i vår Bokiacirkel!